Mina känslor just nu är faktiskt ganska blandade. Jag kan på ett sätt inte riktigt förstå att jag faktiskt ska få åka dit men samtidigt så är jag nervös och pirrig. 

Det är en konstig känsla som jag aldrig har haft förut, det är liksom inte känslan av "resfeber" utan det är någonting annat som jag inte riktigt kan sätta ord på. 

Jag vet inte alls hur jag kommer hantera den här resan, jag har ju aldrig upplevt någonting sånt här förut, så hur ska man då förbereda sig på bästa sätt? 

 

Det är så många frågor som jag ställer mig själv och jag kan inte ens svara på dom. 
Kommer det vara jobbigt? - Ja, självklart! 
Hur jobbigt kommer det att vara mentalt? - Ingen aning. 

Kommer jag lära mig någonting utav den här resan? - JA! 

 

Jag tror att alla människor måste få se verkligheten, att det finns faktiskt andra människor som har det mycket värre än oss i Sverige till exempel. 
Jag tror att jag personligen kommer växa som person och få nya erfarenheter att ta del av.

Så.. Typ sähär känner jag just nu..
Hur hade ni känt? Lika som mig? Eller helt annorlunda?